Arosia

Sedan några månader tillbaka är jag fullt upptagen med ett mycket lustfyllt projekt, nämligen att skriva Västerås domkyrkomusikhistoria. Eller snarare bitar av den, och inte bara om historien utan också om vår tid. Därför att musik i en mening aldrig kan vara historisk, eftersom den måste återskapas för att finnas.

Nästa år firar vi minnet av Bror Samuelson, Västerås store nestor inom körmusiken, som föddes 1919. Tvåhundra år tidigare gavs den wallinska psalmboken från 1819, sammanställd av J O Wallin, född i Stora Tuna i daladelen av stiftet och för tillfället domprost i Västerås. Psalmer som ”Din klara sol går åter opp” har sjungits av generationer av svenska skolbarn. 2019 firas också minnet av Johannes Rudbeckius, som blev biskop i staden 1619. Rudbeckius grundade gymnasiet och den första flickskolan i landet. Flera av hans innovationer fick betydelse för hela Sverige. Folkbokföringen och husförhör om läskunnighet är ett par exempel.

Tre nedslag i tiden med tvåhundra års mellanrum.

Hur gör vi bilder av en immateriell kultur? Musiken och skolans traditioner som de förvaltas av oss idag har rötter i historien. Vi sjunger, talar, forskar och tänker på ett visst sätt därför att vi lärt oss det av dem som gick före. I en serie reportage i essäisk stil möter jag människor i dagens Västerås och i historien för att levandegöra den kultur som till alldeles nyligen var självklar i mötet mellan kyrka, samhälle och skola. Kanske är den ännu idag mer självklar än vi förstår.

Boken om deras betydelse för Västerås och Sveriges historia ges ut under 2019. I boken berättas om historiens människor och kultur, men också om de människor som formar dagens Västerås.

Det kommer att bli en resa genom stormaktstiden till den tidiga industrialismen och det moderna Sverige, ända fram till efterkrigstidens rekordår och berättelsen om Västerås som industristad.

Jag kallar den Arosia, det medeltida namnet för Västerås. Det är vackert att få möta en plats och upptäcka lager under lager.