Scenerna

Det var nog när jag såg senaste numret av musiktidningen Opus som det riktigt sjönk in hur ofattbart läget är. Jag använder inte ordet allvarligt, det är allvarligare än så, det är bortom de vanliga orden.

Annonserna för höstsäsongen hade nämligen beställts och i de flesta fall inte hunnit ändras innan Coronan kom och numret gick i tryck. Det redaktionella materialet är delvis uppdaterat mot händelseutvecklingen. Chefredaktören Olof Esbjörnsson skriver en ledare om den första blixtsnabba nedstängningen. I en artikel talar Erik Esbjörnsson med företrädare inom musiklivet som drabbats med inställda turnéer sedan februari av coronapandemins utbredning över världen. En guide till streamingtjänster kom påpassligt med.

Men annonserna.

Berwaldhallens uppslag direkt när man bläddrar upp tidningen. ”Stora musikupplevelser i Sveriges Radios konserthus.” Reklam för abonnemang med tidiga kvällskonserter direkt efter jobbet, matinéer på lördagar, helkvällar med stora orkesterverk, gästande dirigenter och solister i världsklass. ”Allt från samma sköna stol i salongen.”

Opera på bio – Metropolitan 2020-2021. Aida, Trubaduren, Fidelio, Trollflöjten, Romeo och Julia, Don Giovanni, Dead Man Walking, Kvinnan utan skugga, Nabucco, Piraten.

Malmö International Organ Festival, 11–14 juni 2020.

Och så fortsätter det.

När jag såg annonserna, såg jag också kontrasten mot den nuvarande situationen. Metropolitan är stängd. Vem vill gå på bio? Personer som är kunniga om immunologi har berättat för mig sedan tidig mars att viruset kommer att kräva ett förändrat socialt beteende av oss. Inga handslag eller kramar när man träffas, och inga stora evenemang. Inte i några månader, utan kanske i år.

Vad innebär det för den scenkonst vars syfte det är att samla människor tillsammans i trånga lokaler? Särskilt för de scener vars kärnpublik i stora delar ofta tillhör riskgruppen äldre.

Jag skriver inte längre än såhär just nu. Det finns egentligen inte mycket att säga, annat än att uttrycka det ofattbara.

Konserthusen, musikscenerna, de små teaterscenerna, de stora teaterscenerna, livescenerna för underhållning. De klarar inte ett års lockdown. Inte i ett land som Sverige i alla fall, där kulturen inte betalas anständigt varken av skattepengar, mecenater eller en generös publik. (För en internationell jämförelse läs Claes Wahlins genomgång av kulturstöd i andra länder under coronapandemin.)

Magasinet Opus senaste nummer är det 95:e. Nästa nummers annonser lär se annorlunda ut. Frågan är hur många de blir. Om du vet någon som gillar att läsa om klassisk musik på scenerna och på skiva, kanske någon som måste vara hemma mycket nu och skulle bli glad för en ny glassig tidning att läsa, fundera på att teckna en prenumeration i present. Opus har börjat kampanja för att få ge ut sitt hundrade nummer.