Skummeslövs Musikdagar i den lilla medeltidskyrkan i Skummeslöv, Laholms pastorat, går av stapeln i helgen. Jag har för tror jag tredje gången skrivit programboken. Nytt för i år är att alla konserter sänds live på webben. Fantastiskt! Lägg in en påminnelse i mobilen och klicka här när det är dags: Skummeslövs Musikdagar 2021.
*
Söndag 4/7 kl 19.00: Dagen svalnar Stina Ekblad och David Härenstam
Tisdag 6/7 kl 19.00: Avlägset och nära Karin Birgersson, Charlotta Grahn Wetter, Gustav Natt och Dag
Torsdag 8/7 kl 19.00: Vi och naturen eller vi är naturen? Van der Pals-kvartetten
Söndag 11/7 kl 9.30: Gudstjänst. Ensemble ur Helsingborgs kammarkör, Sverker Zadig dirigent
Söndag 11/7 kl 19.00: Gamla mästare och nya påhitt Maria Löfberg, Maria Palmqvist, Carl Johan Lillieroth, Gustav Natt och Dag
*
I Vilhelm Mobergs roman Din stund på jorden ser en gammal man tillbaka på sitt liv. Hans sedan länge döda storebror möter honom i återblickar och fantasier, och förmanar sin lillebror på ålderns höst att tänka över sitt liv.
”Du finns te. Och det ska du bry dig om, för det hade också kunna hänt att du inte finns te.”
Vad gör du av din stund på jorden? Vad gör du av vår gemensamma stund på jorden? Det är frågor som man kanske inte ställer sig varje dag. Det går inte att göra räkenskap i varje enskilt ögonblick. För det mesta måste livet få gå lite på automatik.
Men om man aldrig ställer sig frågan missar man både sitt ansvar och sina möjligheter.
”Du ska alltid tänka: Jag är här på jorden denna enda gång! Jag kan aldrig komma hit igen! Och detsamma sa Sigfrid till sig själv: Tag vara på ditt liv! Akta det väl! Slarva inte bort det! För nu är det din stund på jorden!”.
Temat för årets Musikdagar i Skummeslövs lilla medeltida kyrka är Vår tid på jorden. Det ringer ett eko av Vilhelm Mobergs allvarliga uppmaning i temat som återspeglar människans komplexa förhållande till naturen, till världen och varandra. Temat var från början sprunget ur en tacksamhet och ödmjukhet inför människans beroende av naturen och samspelet med den.
Året med pandemin har tillfört fler lager till den tanken. Som att smittorisken inneburit restriktioner som varit en övning för individen såväl som samhället att låta den med större behov gå före. Eller att frågor om närhet och avstånd har ställts på sin spets.
Förra årets festival ställdes in. I år kommer Skummeslövs Musikdagar att bli mer tillgängliga än någonsin. Produktionsbolaget Tylösound livestreamar festivalen. Samtidigt hoppas arrangörerna på att få ha publik närvarande i kyrkan. Man följer löpande Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
Det kallas hybridevenemang, det som sker både digitalt och fysiskt. Under Skummeslövs Musikdagar 2021 sänds konserterna på webben i samma stund som de ges i kyrkan. De spelas alltså inte in i förväg.
Publiken upplever konserterna tillsammans, inte i ett gemensamt rum, men väl i ett gemensamt nu. Det är en viktig poäng.
*
Konserten som kulturform har en intressant historia. I slutet av 1700-talet växte en borgerlig offentlighet fram med en ny medelklass av tjänstemän, näringsidkare, lärare, journalister och andra borgerliga yrken. Det krävdes inte längre tillträde enligt hovets strikta sociala lagar för att få plats i salongerna. Var och en kunde köpa biljett. Det var ett radikalt skifte.
Det verkar kanske inte som någon särskilt revolutionär handling att köpa en konsertbiljett, men det som hände var i själva verket en genomgripande samhällsförändring.
För om konserten tidigare hade varit en social angelägenhet främst för hovlivets kretsar, kom nu publikens uppfattningar i fokus. I tidningar från det tidiga 1800-talet kan vi läsa i recensioner vad publiken tyckte om musiken. Det var av intresse för den läsande allmänheten att veta hur publiken reagerade på det som hände på scenen. Konsertföreteelsen blev en nyhetshändelse.
Genom konserten blev svenskarna också en del av en större europeisk kulturgemenskap. ”Han har turnerat över hela Europa, en verklig virtuos”, kunde det stå om en besökande artist. Konserterna kopplade samman Sverige med kontinenten. Världen växte. Och den offentliga kritikens recensionsverksamhet blev till i mötet med scenkonsten.
Utan mötesfriheten skulle demokratin inte ha utvecklats. Kritiken slipade det analytiska verktyget och skapade en diskuterande offentlighet. Folkets möten med scenkonsten föregick en tryckfrihet utan censur, demonstrationsrätt och allmän rösträtt.
Under pandemin har vi för första gången fått mötesfriheten tillfälligt men långvarigt begränsad i Sverige, och det är något alldeles oerhört.
Därför känns det särskilt angeläget nu att lyfta fram scenkonstens betydelse för mötet och att faktiskt, helt enkelt, tala om det radikala i att samlas utanför hemmen utan myndigheters tillåtelse eller hemliga handslag, som en rättighet.
Det måste sägas: årets huvudattraktion på Skummeslövs Musikdagar är publiken.
Du är alldeles nödvändig för att det ska bli en konsert. Oavsett om du lyssnar från kyrkbänken eller hemifrån på skärmen. Varifrån du än är med på Skummeslövs Musikdagar 2021, så gör du tillfället. Scenkonsten har alltid handlat om möten, mellan scen och salong, och möten mellan dem som samlas. Det senaste året har vi fått en påminnelse om vad det betyder i praktiken.
Just nu är digitaliseringen en tillgång. Det har varit bra att skärmen finns för att kunna se ansiktena på vännerna som man inte kan träffa eller filma bordet under en påsklunch som man inte kan äta tillsammans. Många är vi som har lyssnat på föreläsningar i köket medan vi lagar mat, eller upptäckt nya scener och artister med streaming och Swish. Skärmkulturen har sina goda sidor.
Men också skärmtröttheten är ett faktum för musiker som har längtat efter sin publik och skådespelare som inte kan spela för tomma salonger. Det kan man förstå. Därför känner man ingen orättvisa över att några får sitta i kyrkan i Skummeslöv och uppleva konserten, medan andra följer med på skärmen hemma. Bara glädje över att se lokalen tas i bruk igen.
Många artister på årets festival har aldrig förut varit utan publik så länge som nu. Var alltså beredd på en särskild laddning i årets konserter. Du är publiken, och du är så välkommen.
*
Med det sagt har några upphovspersoner en särskild vikt i årets program. Tre personer som vi kommer att möta under veckan ska här lyftas fram.
I en frank insändare på nyårsafton 1918 i Helsingforstidningen Dagens Press förklarade Edith Södergran sitt konstnärliga program:
”Den inre elden är det viktigaste människan äger. Jordklotet tillhör dem som inom sig bära den högsta musiken. Jag vänder mig till de sällsynta individerna och uppmanar dem att höja sin inre musik, detsamma som att bygga på framtiden.”
Debatten som följde både om modernismens obegriplighet och Edith Södergrans banalitet som diktare dolde inte att många blev rasande av att höra en ung kvinna deklarera sig så.
Edith Södergran pressade in mycket under sitt korta liv. Hon växte upp i ett borgerligt hem i en tid när den levande musiken var central i umgängeslivet. Kanske hade hon hört en del av musiken som framförs här på Skummeslövs Musikdagar. Som diktare influerades hon av andra tänkare och formulerade sig i expressiva perioder. Idag anses hon som en spjutspets för nordisk modernism, trots att hon efterlämnade en ganska liten produktion, bara fyra diktsamlingar. Hon dog under stark utveckling, 31 år gammal i tuberkulos.
Vi möter denna spännande diktare under den första söndagkvällen, i skådespelaren Stina Ekblads och gitarristen David Härenstams program Dagen svalnar.
Den romanförfattare som vill skapa trovärdiga karaktärer, lär skrivarskolorna ut, ger dem motstridiga personligheter. Bara karikatyrerna är endimensionella. Trovärdig och motstridig är ofta Ludwig van Beethovens musik. När han föddes 1770 stod hovkulturen med wienklassicismen på sin höjdpunkt. När han dog 1827 var de gamla arvfurstendömenas roll som motor i kulturlivet över. Beethovens tid var revolutionernas och upprorens, och nationernas födelse. Beethoven både tonsatte och föregrep den här utvecklingen. I hans musik kan vi tidigt höra en ny tid och mot slutet ana modernismens sökande efter egna vägar. Den som vill förstå historien lyssnar på Beethoven.
Förra året ställdes många födelsedagsfester snöpligt in för 250-årsjubilaren Ludwig van Beethoven. I år får vi äntligen möjlighet att fira honom, denna briljanta konstnär som den efterföljande musikhistorien skulle ha låtit annorlunda förutan. På tisdag kväll hör vi hans sångcykel An die ferne Geliebte med Skummeslövs Musikdagars grundare Gustav Natt och Dag som i år återvänder till festivalen som sångare, tillsammans med pianisten Karin Birgersson.
Den avslutande söndagskvällen får vi en presentation av tonsättaren Maria Löfberg. Hon återkommer ständigt till kyrkomusiken, sitt konstnärliga rum, och framhåller gärna bruksfunktionen i musik som skrivs och arrangeras för ett särskilt sammanhang. Ofta arrangerar Maria Löfberg om sina stycken för olika sättningar. Någon gång för orgel, en annan gång för en ensemble av orkesterinstrument, så som kyrklig musik i alla tider har kommit till ur ett behov.
Temat för Skummeslövs Musikdagar 2021 har Maria Löfberg tänkt om som både sin egen tid på jorden och den västerländska musikens. I konsertprogrammet där hon låter sina verk gå i dialog med de stora mästarnas ser hon en kurva, en storform, likt ramen för en kristen mässa. Från den västerländska musikens källa i den gregorianska enstämmigheten till Arvo Pärt och nutiden spänner tusen år.
Vår tid på jorden sträcks ut över seklerna. Tiden är kort men konsten är lång, sade Hippokrates. Musiken samlar oss i ett gemensamt nu.
*
Skummeslövs Musikdagar genomförs i samarbete med Musik Hallandia, Laholms kommun, Laholms konsertförening och Sensus. Livestreaming genomförs av Tylösound AB.
sofia lilly jönsson 